Att erkänna att man felat

Mohamed Omar berättar på sin sida Nya Il Convito att han blivit intervjuad av Uppsalatidningen. Intervjun handlar om hur han tagit avstånd från sina tidigare åsikter och alla former av antisemitism och islamism.

Han säger bland annat: ”Att ifrågasätta Förintelsen är lika dumt som att påstå att jorden är platt. Det är jävligt idiotiskt. Jag har förstått mer hur judar känner sig. De känner sig hotade och en del är rädda. Antisemiter tänker att judar är på toppen och har all makt. Vad gör det om vi pratar om dem? Men så är det inte. En polare är lärare på en skola och han berättade att en elev inte ville säga att hon var jude för att det var så laddat. Det känns fördjävligt att inte ens judiska barn vågar säga att det är judar. Och att man själv av egoistiska skäl suttit och sagt att ’Det var kanske inte sex miljoner som dog i Förintelsen’”.

Han säger också: ”Mina uttalanden om homosexualitet och Förintelsen gjorde jag för att det är tabu, för att provocera. Jag har aldrig sett ner på någon människa för att den var homosexuell. Jag har alltid haft homosexuella vänner, några av dem blev arga på mig. Det var också en sak som fick mig att tänka om. En vän reste hit från Stockholm för att skälla ut mig och säga att ‘Vet du inte att bögar redan mår dåligt av all homofobi?’ Det var en av de saker som fick mig att tänka till och inse att min egoism gjorde att människor for illa. Det var jävligt dumt sagt. Jag skäms som fan.”

Mohamed Omar tog fel – han var ute och cyklade, eller som han själv säger, ”någonting slog slint”. Att kunna inse att man har haft fel, att erkänna det och att göra avbön – det är faktiskt ganska stort. Jag har också varit ute och cyklat. Som konservativ lutheran var jag både islamofob och homofob. Det skäms jag för, och jag önskar naturligtvis att jag aldrig hade uttryckt islamofobiska och homofobiska åsikter högt. Jag kan beklaga mina tidigare åsikter, jag kan ta avstånd från dem, jag kan hävda att jag lärt av det inträffade, men jag kan aldrig göra det gjorda ogjort. Och är det inte bättre att ta avstånd från gårdagens dumheter, som Omar gör, än att låtsas som att det regnar?

Jag reflekterar lite kring en intervju jag såg på Uppdrag granskning (SVT) för några dagar sedan, med Moderaternas spin doctor Per Schlingmann. Där drog journalisten fram Schlingmanns, Anders Borgs och Fredrik Reinfeldts gamla uttalanden om att välfärdsstaten är en omöjlig konstruktion som måste avskaffas. Schlingmann tog inte avstånd från detta, han låtsades som att det regnade. Det är fegt.

Jag vet inte om det är modigt att erkänna egna felgrepp, och försöka bättra sig, men att försöka sopa sådana under mattan är hur som helst fegt. Heder åt Omar och skäms, Schlingmann.

Annonser

Om Johan R. Sjöberg

Svensk socialist i Oslo.
Det här inlägget postades i Anders Borg, antisemitism, Fredrik Reinfeldt, fundamentalism, homofobi, islamism, islamofobi, konservativ lutherdom, Mohamed Omar, Per Schlingmann, skam. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s