Kulturskymning!

Ted Rosvall, fd ordförande i Sveriges släktforskarförbund och för de flesta troligen mer känd som medhjälpande släktforskare i ”Vem tror du att du är”, skriver i Göteborgs-Posten om den kulturskymning (för att inte använda ännu starkare ord) som Skatteverket är på väg att utsätta kommande generationer för.

Den svenska folkbokföringen övergick från Svenska kyrkan till Skatteverket 1991. Precis som Rosvall skriver så är det logiskt att kyrkan måste ge ifrån sig folkbokföringen. I ett allt mer sekulariserat (och pluralistiskt) samhälle verkar det orimligt att ett religiöst samfund (om än det största) av många skall ta hand om folkbokföringen. Problemet är nog, som Rosvall skriver, att det var fel myndighet som tog över.

Han skriver bland annat: ”Det rimliga hade varit att sjösätta en egen folkbokföringsmyndighet, fristående från olika särintressen, och med uppgift att samla in, systematisera, bevara och tillgängliggöra personuppgifter. I stället hamnade ansvaret för folkbokföringen hos en myndighet som inte förstår dess unika betydelse i nationens, hembygdens, släktens och individens historia.

Skatteverket ser folkbokföringen enbart som ett arbetsredskap för myndighetsutövning, och förstår över huvud taget inte resonemang som handlar om att den också utgör det historiska basmaterialet för kommande generationer. Detta visar sig inte minst i verkets totala brist på intresse för bevarandefrågor. Den svenska folkbokföringen efter 1991 finns endast digitalt bevarad. Det finns inga pappersutskrifter, ens på de allra viktigaste funktionerna som till exempel födda, vigda och döda. Om katastrofen är framme, datahaveriet, dataviruset, attentatet eller något annat otyg som vi i dag inte ens kan förutse, finns det ingen möjlighet att återskapa de förlorade uppgifterna. För närvarande är det 20 år av svensk folkbokföring som på detta sätt lever farligt.”

Det kan nog tyckas konservativt att uttala sitt stöd, till och med sitt passionerade dito, för bevarandet av församlingarna/socknarna – och det är det nog. Men det är så mycket mer än så. Genom att Sveriges folkbokföring är organiserad utifrån den relativt lilla geografiska enheten församling (som fram till senare delen av 1800-talet vanligtvis kallades socken), så har det inte bara bevarat ett viktigt stycke kulturarv, utan det har också underlättat exempelvis socialpolitisk forskning med mera. Genom att personer har registrerats i moderns hemförsamling har vi kunnat se skillanden mellan fattiga och rika också inom samma kommun – mellan de födda i Skärholmens församling ”söder om söder” i Stockholm och de födda i Hedvig Eleonora församling på Östermalm i samma stad, mellan de födda i det relativt fattiga Biskopsgårdens församling och de födda i det rika Örgryte församling, de båda sistnämnda i Göteborg, skillnaden i livsval mellan människor från innerstadsförsamlingar som exempelvis Linköpings domkyrkoförsamling och de från närliggande landsortsförsamlingar som den i Rosvalls debattartikel nämnda Östra Skrukeby församling.

Detta vill nu räknenissarna på Skattverket göra slut på. Kulturskymning!

(Jag bör kanske nämna att jag skrev en motion om detta år 2000, en motion som först antogs av Värmlands släktforskarförening, och därefter av Sveriges släktforskarförbund, vilken resulterade i den ”Operation brevstorm” som 2004 igångsattes av nämnda förbund tillsammans med Sveriges hembygdsförbund, något som då fick politikerna att tänka om. Nu verkar det dock vara slut på eftertanken.)

Annonser

Om Johan R. Sjöberg

Svensk socialist i Oslo.
Det här inlägget postades i historielöshet, kulturskymning, kunskapslöshet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s