Stor hyresvärd hyr inte ut till människor som tar emot NAV-pengar

Oslopolitikern Ivar Johansen (Sosialistisk venstreparti) berättar på sin blogg: ”En beboer hos Fredensborg Eiendomsselskap AS hadde behov for midlertidig framleie av sin leilighet, men fikk følgende skriftlige beskjed: ”Han kan dessverre ikke leie av oss, da han ikke fyller våre krav som leietaker. Vi tar ikke i mot kommunalhjelp på våre leietakere.” Leietakeren var på det aktuelle tidspunktet tilknyttet NAV Arbeid for omskolering, og mottok arbeidsavklaringspenger. Det Fredensborg her sier på en litt krøkkete måte er at folk som mottar sosialhjelp eller stønader fra NAV ikke er aktuelle hos Fredensborg, som med sine 2.500 utleieleiligheter trolig er av de aller største private utleiere i Oslo.” NAV motsvarar ungefär Försäkringskassan + Arbetsförmedlingen.

Detta strider, enligt Likestillings- og diskrimineringsombudet, mot norsk lag. Det är dock en icke oväntad konsekvens av en hyresmarknad som opererar nästan helt på marknadens premisser. Just en sådan hyresmarknad vill för övrigt Sveriges borgerliga regering införa också där.

Annonser
Publicerat i höger, Ivar Johansen, marknadshyror, Oslo, Regeringen Reinfeldt | Lämna en kommentar

Byrådet i Oslo vill lägga ned fri rettshjelp

Dagsavisen meddelar att den politiska ledningen i Oslo kommun vill lägga ned fri rettshjelp, som huvudsakligen hjälper fattiga oslobor med deras juridiska problem. För den som undrar består byrådet (”stadsstyrelsen”) av Høyre, Venstre och Kristelig Folkeparti. Norges mesta högerpopulister Fremskrittspartiet sitter inte i byrådet, men stödjer i regel byrådet. Stine Saastad vid Fri rettshjelp säger: ”Det vil ramme brukerne våre hardt. I fjor hadde vi rundt 5.000 saker, og mange av dem ville ikke fått hjelp andre steder. De fleste av dem er vanskeligstilte”.

Jag förstår att Høyre och Fremskrittspartiet vill lägga ned detta, men varför vill Venstre och Kristelig Folkeparti göra det? Låt oss kalla det för vad det är: det här är klasspolitik. Byrådet hade resurser till den nya hoppbacken i Holmenkollen (som för övrigt ligger i Oslos blåaste stadsdel), och de har resurser till ansökan om OS, men detta har de inte råd med. Politik handlar, som Olof Palme brukade säga, om att vilja. Vad vill byrådet i Oslo?

Publicerat i Fremskrittspartiet, Høyre, klassamhälle, klasskamp ovanifrån, Kristelig Folkeparti, Olof Palme, Oslo, Venstre | Lämna en kommentar

Avdragsgill informator åt välbeställda

Nationalekonomen Jonas Vlachos skriver i Svenska dagbladet: ”Det mesta tyder på att regeringen kommer att få stöd i riksdagen för sitt förslag att låta rut-avdraget även omfatta privatundervisning. Avdraget presenteras i och för sig som gällande ”läxhjälp”, men då det inte finns något som begränsar avdraget till just läxhjälp beskrivs det mer korrekt som en subvention till privatundervisning.”

Vad var det som hände med Sverige? Det land som var världsberömt – och respekterat – för ”den svenska modellen”, den modell som säkrade små klyftor och välmående invånare, den modellen är död. Istället har Sverige en regering som ger skatteavdrag och subventioner åt de som redan har, och detta bekostas av allas skattepengar, inklusive de som inte själva har råd att hyra in ”läxhjälp”, eller en informator, som de sade förr.

Vlachos påpekar i sin artikel: ”Subventionen till privatundervisning är alltså tre till fyra gånger högre per elevtimme än det belopp som läggs på övrig offentligfinansierad undervisning. För att kunna ta del av denna subvention måste man dock själv betala en summa motsvarande rut-avdraget.”

Vem är det som har råd med det? Ingen i min uppväxt hade haft råd med det. Däremot kan det nog ha funnits en del i närbelägna villaförorten Rönninge, eller på platser som Täby, Östermalm, Djursholm, Limhamn, Slottsstaden och Örgryte som har råd – och som får skatteavdrag för detta. Är detta ett förnuftigt sätt att använda skattepengar? Hade det inte varit bättre att istället för skattesänkningar investera dessa resurser i utbildning för alla barn, oavsett klassbakgrund?

Publicerat i klasskamp ovanifrån, Privat välstånd för vissa, Regeringen Reinfeldt, Sverige, välfärd | Lämna en kommentar

Välfärdsmyter: en känsla av deja vu

Det senaste året har jag haft en känsla av déjà vu. Det började med att Høyre lanserade sig som välfärdsparti. Snarlikt Nya moderaterna (som egentligen är samma gamla moderater som förr) och deras lansering av sig själva som arbetarparti. Jag minns hur det lät i Sverige under Göran Perssons sista regering. Debatten om fusksjukrivningar och alla som levde i ”utanförskap”, jag minns Fredrik Reinfeldt som i valdebatter ropade att man hörde svenska på Aker brygge i Oslo – dit hade ju ungdomen dragit när de inte fick jobb i Sverige. Så lanserades arbetslinjen. Den var ett debattekniskt genidrag av den borgerliga alliansen, ingen tvekan om det.

Man kan ju inte gärna vara emot en arbetslinje, eller hur? Man måste ju vara för att ”om man kan jobba skall man jobba” – inte sant? Debatten kom att föras på borgarnas premisser, i alla fall som jag uppfattade den. Jag flyttade ju till Oslo i februari 2006, så jag följde svensk debatt från norsk horisont, huvudsakligen via norska medier. Denna ”arbetslinje” vann valet åt Reinfeldt och hans allierade. Och de lyckades faktiskt vinna en gång till, ve och fasa!

Vad har denna arbetslinje inneburit i praktiken? Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt och riksdagsledamoten från samma parti, Josefin Brink, skriver om detta i artikeln ”Det är dags för en rättvis arbetslinje” i Aftonbladet: ”Facit efter sex år med den politiken är att arbetslösheten har stigit, sysselsättningen har sjunkit och att långtidsarbetslösheten har ökat explosionsartat. Som botemedel mot arbetslösheten har regeringens jobbpolitik visat sig helt misslyckad. Men politiken har ändå haft effekt. Den har drivit upp tempot ytterligare i en utveckling som påbörjades redan under 1990-talet på den svenska arbetsmarknaden. Villkoren i arbetslivet har blivit tuffare.”
Jag har svårt att tro att de flesta som röstat på borgarna verkligen önskar sig det samhället. Ett samhälle med sänkta löner, ökade klyftor, och cementerad långtidsarbetslöshet. Som alltid påpekar jag gärna att den här utvecklingen började med socialdemokratins ”nyorientering” mot höger på 1990-talet (och är inte något uteslutande svenskt fenomen, utan detta har skett i hela Västvärlden), men där regeringen Persson 1996-2006 genomförde en långsam nedmontering av vad som blev känt och respekterat som den svenska modellen, har regeringen Reinfeldt gått över till en ganska brutal slakt av samma modell. Sverige är på väg från generell välfärd till fattigvård.

Också i Norge kan denna utveckling skönjas. Än så länge är tillståndet här betydligt bättre än i Sverige, men den rödgröna regeringen Stoltenberg med Arbeiderpartiet i spetsen genomför för närvarande en urholkning av välfärdsordningarna – exempelvis kan jag nämna att de säger att de nu höjer förtidspensionen (uføretrygden) och ung ufør – en slags förtidspension för de som inte haft förmågan att få hyggliga inkomster – men samtidigt ändrar de på skattereglerna, så att detta beskattas som inkomst och inte som pension. Detta innebär att andra välfärdsordningar, som till exempel bostadsbidrag, beräknas utifrån en högre bruttoinkomst – och då är det många som inte längre får det, eller får betydligt mindre av det. Effekten är att förtidspensionerade blir fattigare. Det känns igen från Sverige.

Retoriken har importerats från Sverige. Næringslivets hovedorganisasjon (NHO) och politiker från Høyre påstår att det försiggår en ”trygdeeksplosjon” (explosion i välfärdssystemen) i Norge – att det försiggår en lavinartad ökning i uttag från välfärden. Det stämmer inte. Ali Esbati, numera ekonom vid Manifest Analyse, tillbakavisar detta här: ”Norge er ikke en «trygdenasjon» i betydningen at mange står utenfor arbeidslivet i forhold til andra land – tvert imot. Det er flere som jobber i Norge enn i de fleste andre land. Derimot er det flere av de som er arbeidsløse, syke eller uføre som har rett på offentlige ytelser i Norge.

Hvis man er opptatt av at mange skal delta i arbeidslivet, er dette gode nyheter. Hvis man derimot er opptatt av at minske felleskapets ansvar for den som ikke kan arbeide – midlertidlig eller permanent – da er det annerledes. Men også da bør man slutte å påstå ting som at de trygdede «får en stadig større del av kaka», fordi dette simpelthen ikke er tilfellet.”

Jag hoppas att Norge vänder om och inte blir som Sverige. För att citera fjellvettreglene: Det er ingen skam å snu!

Publicerat i Ali Esbati, Arbeiderpartiet, att skapa illusioner, bidragslinjen (den så kallade arbetslinjen), borgerlig kulturrevolution, Fredrik Reinfeldt, Göran Persson, Høyre, klassamhälle, klasskamp ovanifrån, Næringslivets hovedorganisasjon, Norge, Regeringen Persson, Regeringen Reinfeldt, Regeringen Stoltenberg II, Sverige | Lämna en kommentar

Polisstat i Norge?

Dagbladet och Pål Steigan berättar om hur Politiets sikkerhetstjeneste (PST) vill införa en polisstat i Norge.

PST föreslår att det skall bli:

– En generell bestämmelse som kriminaliserar planläggande av terrorhandlingar.

– Göra det straffbart att:

1) Vara på en plats där det bedrives terrorträning, oavsett om man mottar träning eller ej

2) Motta träning eller instruktion som kan användas till att utföra terrorhandling

3) Införskaffa/tillverka och förvara föremål eller ämnen som ensamma eller tillsammans är speciellt ämnade till att kunna användas med tanke på framtida terrorhandlingar

4) Införskaffa/inneha information som kan vara nyttig till terrorändamål, med tanke på framtida terrorhandlingar

5) Införskaffa/besitta vapendelar/explosionselement med tanke på framtida terrorhandling

6) Delta eller vara medlem i en terrororganisation

PST ber också om lagändringar för att i långt större grad än i dag kunna använda tvångsmedel som rumsavlyssning, tekniska spårverktyg, dold fjärrövervakning och kommunikationskontroll vid misstanke om planläggning av ett soloterrorangrepp.

På detta vis kan rättssäkerheten avskaffas. Steigan skriver:

”1) Det blir straffbart for en journalist å reise til et sted som driver terrortrening. Eller for en intetanende turist å befinne seg i samme område.
2) Logisk sett må det bli straffbart å gå inn i militæret eller politiskolen, siden de gir trening som i høyeste grad kan brukes til terror. Kampsport måtte jo også bli forbudt.
3) Det blir straffbart å kjøpe kunstgjødsel
4) Nesten all informasjon kan brukes i terrorøyemed.
5) Det er lov å være medlem av et skytterlag eller å ha jaktvåpen i Norge, så her er det vel tanken som er straffbar?
6) PST har ingen liste over terrororganisasjoner, så her gir de seg spillerom til å definere dette etter hvert…”

Jag föreställer mig att PST en vacker dag kan knacka på och undersöka innehållet i min dator, och hitta mina bokmärken där jag bland annat har diverse vänstervridna hemsidor, eller att de går igenom min bokhylla och hittar Proudhon, What is Property?, Bakunin, Det revolusjonære spørsmål, och Marx, Kapitalet, så sitter jag i skiten… vän av ordning kan kanske invända att det inte är så det är tänkt, men vem vet hur en sådan här paragraf kan användas? Det är en gummiparagraf som kan användas precis som myndigheterna vill. Rättssäkerheten blir noll. Saken blir säkert inte bättre när PST hittar V for Vendetta (både filmen och den tecknade serien) och Watchmen hemma hos mig.

Norska Datatilsynet är kritiska. Dess direktör Bjørn Thon säger till NTB: ”Departementet er her farlig nær å foreslå å kriminalisere borgernes tanker”.

Av någon orsak tänker jag på EU:s datalagringsdirektiv, som har antagits av både Sveriges riksdag och Norges storting. Då fick vi som var kritiska höra att vi beskyddade pedofiler och att det absolut inte kom att missbrukas till att föra register över vem som sände e-post till vem, att vi var paranoida. Det är svårt att inte bli paranoid med sådana här lagar.

Och det är inte bara Norge. I Spanien överväger inrikesdepartementet att införa förbud mot att ta bilder ”som kan hindra polisen i dess arbete” – med andra ord ett förbud mot att fotografera och sprida bilder av polisvåld. (Steigan berättar om det här.)

Edmund Burke sade att ”[d]et värsta är de goda människornas tystnad”. Så låt oss tala!

Publicerat i EU:s datalagringsdirektiv, gummiparagrafer, Norge, Pål Steigan, Politiets sikkerhetstjeneste, Regeringen Stoltenberg II, Spanien, terror | Lämna en kommentar

Cementerade klassklyftor i Sverige med hjälp av RUT

Isobel Hadley-Kamptz skriver i en krönika i ETC om hur RUT-avdraget används för att finansiera läxhjälp. ”SVENSK SKOLA FUNGERAR redan mycket mindre klassutjämnande än den en gång gjorde. 2000 var Sverige ett av de länder i OECD med störst likvärdighet i skolan. 2009 hade vi halkat ner till genomsnittet, precis mellan USA och Storbritannien, i hur mycket ekonomisk bakgrund påverkar läsförståelsen.

Intressant nog har det här skett samtidigt som skolkunskaperna i allmänhet urholkats. Under samma period har vi alltså fått både sämre jämlikhet och sämre resultat för de duktiga eleverna.”

Sveriges borgerliga regerings visioner är begränsade: låt de som har råd dra av för anlitande av privat läxhjälp! Att anse att detta ökar klyftorna mellan de som har och de som inte har är ju bara gammal unken socialism (ja, jag är ironisk).

Sverige var en gång i världen på väg att bli ett bra land. Jag är inte så enögd så att jag skyller allt elände i Sverige på Fredrik Reinfeldt och hans regering – utvecklingen mot större klyftor, överföringen av makt från politiken till kapitalet och utarmandet av det folkliga engagemanget – de gräsrotsrörelser som visst fanns innan jag föddes och i min barndom – utbredningen av apatin och likgiltigheten – det är absolut inte bara regeringen Reinfeldts fel. Det började med Socialdemokraternas kursändring på 1980-talet med ”kanslihushögern”, och Göran Perssons svångremspolitik. Däremot kan man med rätta påpeka att när det verkar som socialdemokratin (i bland) motvilligt genomfört denna politik, och därför i långsammare takt, så gör Reinfeldt det med glädje, och betydligt snabbare och hänsynslösare.

Avskaffa ROT och RUT och satsa på välfärd för alla – och en skola för alla i stället.

Ett annat tecken i tiden: i Stockholms kommun skall lärarlönerna sättas utifrån elevernas resultat. Kan vi gissa att det kommer att gynna lärarna på Östermalm och missgynna lärarina i Rinkeby och Skärholmen? Kan vi gissa att lärarna kommer att söka sig till medel- och överklassområdens skolor?

Publicerat i kanslihushögern, Privat välstånd för vissa, Regeringen Persson, Regeringen Reinfeldt, RUT, skolpolitik, Socialdemokratiska arbetarepartiet, Stockholms kommun, Sverige, välfärd | 1 kommentar

Terrorstaten har bordat Ship to Gaza

Aftonbladet och Dagbladet rapporterar att israeliska marinsoldater har bordat Ship to Gaza. Med på skeppet, som innehöll barnböcker, fotbollar och medicinsk utrustning, är ett flertal norrmän och svenskar. Detta är tydligen så hotande för staten Israels existens så att det kräver militär intervention.

Det verkar inte som om någon blivit skadad den här gången. För drygt två år sedan, i maj 2010, när Israel stormade skeppet Mavi Marmara, föregångaren till Ship to Gaza, efterlämnade de nio mördade turkiska aktivister och 20 skadade.

Vad är det Ship to Gaza gjort – eller försökt göra – som är så fruktansvärt? Ship to Gaza har försökt att bryta den av Israel upprättade, folkrättsstridiga och inhumana blockaden gentemot Gaza. Israels vänner brukar påstå att Israel är ”Mellanösterns enda demokrati”. Vi kan ju ifrågasätta hur demokratiskt det är att ockupera palestinsk mark, bygga murar och upprätthålla raslagar. Så snälla, låt mig få slippa höra någonting om hur Israel är regionens enda demokrati och måste försvara sig mot hot…. vilket hot?! Fotbollar?

Det är en tragisk dag för mänskligheten. Jag väntar på den dag då ockupationen upphör, och palestinier och judar får leva i fred. Det gör för övrigt organisationen Judar för Israelisk-Palestinsk fred också.

Om någon undrar: Sverige säger inte flaska om det här. Bara någonting meningslöst undfallande gentemot Israel. Vad Norges regering säger vet jag inte. Norge säger inte heller flaska. Skäms, Reinfeldt och Stoltenberg.

Publicerat i aktivism, Fredrik Reinfeldt, Israel, Jens Stoltenberg, Norge, Regeringen Reinfeldt, Regeringen Stoltenberg II, Ship to Gaza, Statsterror, Sverige, terror | 5 kommentarer